Det var ett tag sedan jag skrev nu, men jag tycker inte att jag har någonting värt att skriva om så då låter jag hellre bli. Att blogga har aldrig riktigt varit min grej iallafall!
Är i Frankrike igen. Robin är på träning, men borde vara hemma strax, eller ja, här som kommer vara hans hem en tid framöver.
Känns lite tungt faktiskt, att veta att det kommer dröja innan vi ses igen, men nu är det faktiskt bara fem och en halv vecka innan han kommer hem igen efter att jag flugit hem. Det blir värre sen efter jul och nyår när jag inte kommer veta om det dröjer sex månader eller sex veckor innan jag får se honom igen. Men det tar vi oss igenom.
Det känns ändå skönt att jag är lugn som jag är. Det var som Trisse sa häromdagen att hon skulle vara mest orolig för att man skulle glida från varandra, det handlar ju ändå om en ganska lång tid, men det är inte det som oroar mig. Jag tänker med på hur ensam jag kommer att känna mig och oroar mig över att jag inte kommer orka laga mat varje dag så jag kommer se ut som ett benrangel..
Men jag vet att det kommer gå bra.
Just nu längtar jag efter min egna säng eftersom sängen här är så äckligt jävla hård så när jag vaknar har jag fruktansvärt ont i svanken...
Men resan hit gick faktiskt riktigt bra. Inte en enda olycka eller några köer att tala om på 250 mil! Och det som alltid är någon olycka i Tyskland? Men som sagt så flöt det på riktigt bra och vi var i rullning hela tiden. Fördelen med att jag och Robin har lite olika dygnsrytmer eftersom jag kunde köra när han ville sova där vid 22-23 (eller vad hon nu var) när vi kom till Tyskland å sen körde jag bra många timmar tills han vaknade till av att jag stannade till på en rastplats eftersom jag kände att jag började bli för trött för att köra.
Vi var väl framme vid 12 ungefär på fredagen och vi åkte runt 10 torsdag morgon. Väldigt bra måste jag säga!
Undrar vart fan karl-jäveln är?
